Nordiska språk: Komplett guide

Runt 20 miljoner människor i världen pratar nordiska språk. Nordiska är naturligtvis inte ett språk i sig men ett samlingsnamn för de språk som pratas i området, såsom norska och svenska. Språken delas in i två språkhistoriska grupper:

• Östnordiska – omfattar danska och svenska, men ofta även bokmål.
• Västnordiska – omfattar norska (framförallt nynorska), isländska och färöiska.

När man diskuterar de nordiska språken använder man ofta begreppet skandinaviska språk. Bägge begreppen syftar således ofta till samma sak men vill man vara helt korrekt kan man säga att norska, svenska och danska är skandinaviska språk medan isländska och färöiska är önordiska språk.

De nordiska språkens ursprung

De nordiska nationella språken har sina rötter i det som kallas för urnordiska. För att förklara det kort var urnordiska ett språk med otroligt många dialekter som alla var väldigt olika varandra. Det var först på vikingatiden som urnordiskan började utveckla sig till nya språk, eftersom det var under den tiden processen med att bilda olika riken påbörjades. De olika rikena ville ha sina egna identiteter och därmed också sina egna språk.

På 1800-talet uppstod en önskan om en nordisk rättskrivning och 1869 hölls ett viktigt möte i Stockholm där forskare, politiker och andra högt uppsatta ämbetsmän möttes för att diskutera regler för ett nytt nordiskt skriftspråk. Målet med mötet var att man skulle kunna upptäcka tydliga skillnader mellan danska, svenska och norska. Man ville åstadkomma ett mer gemensamt skriftspråk och en åtgärd i det ledet var exempelvis att man bytte ut “aa” mot “å”.

Även om man gärna ville hitta ett gemensamt skriftspråk är de nordiska språken på många sätt olika varandra, och de har även utvecklats i olika riktningar. I dag har många i norden problem med att förstå varandra. En annan faktor som har påverkat de nordiska språken på olika sätt är tendenser utifrån. I modern tid är det främst engelskan som har en effekt på andra språk och engelskan har påverkat samtliga nordiska språk, om än något mindre påverkan kan ses på färöiska och isländska. När det kommer till talspråket är påverkan däremot rätt liten. Det är främst i skriftspråket man kan se en skillnad.

Nordiska språk i förändring

Alla språk är i ständig förändring och de senaste decennierna har de nordiska språken i hög grad influerats av engelskan. Hur mycket de olika språken har påverkats varierar. Vissa av de nordiska länderna har en strängare språkpolitik medan andra är mer liberala och därmed också mer öppna för förändringar. 

Sverige och Danmark är betydligt mer liberala än vad Norge, Island och Färöarna är. I Norge är det exempelvis mycket vanligare att man inte anammar anglicismer utan istället skapar en motsvarighet för innebörden av ordet. Det kan man bland annat se om man ser på det engelska ordet brainstorming som används relativt frekvent i svenskan men som på norska heter idémyldring.

Något som är ganska unikt för de nordiska språken är att vi skriver på ett sätt men pratar på ett annat. Det vill säga vi skriver inte alltid fonetiskt utan det finns en väsentlig skillnad på det skriftliga och talade språket. Men även här finns det förstås skillnader. I Sverige och Norge skriver vi relativt likt det sätt vi pratar på medan isländska, danska och färöiska har större skillnader mellan skrift- och talspråk.

Vill du lära dig ett nordiskt språk?

De nordiska språken är intressanta och att lära sig flera är både roligt och fördelaktigt eftersom det ökar arbetsmöjligheter lika mycket som det ökar chanserna att knyta nya kontakter och att ta del av de andra ländernas kultur- och medieutbud. De nordiska språken kan du studera på olika sätt. Ett av de vanligaste är att man läser en kurs på ett universitet eller en högskola. Majoriteten av alla högskolor och universitet i Sverige har språkkurser i de nordiska språken.

Om du väljer att lära dig ett nordiskt språk genom att studera det på ett lärosäte kan du också ha möjlighet att åka på utbyte. När du gör det åker du till landet i fråga, bor där ett tag och kanske studerar under tiden du är där. Utbyten är tacksamma på många sätt men framförallt för att du får vistas i en miljö där språket du vill lära dig pratas hela tiden. Du blir alltså omgiven av språket på ett helt annat sätt än om du bara läser det hemma i Sverige.

Om du inte åker på utbyte är ändå rekommendationen att du på så många sätt som möjligt omger dig med språket eftersom det kommer göra att du lär dig behärska det snabbare. Du kan till exempel läsa böcker på det språk du lär dig, se på filmer eller TV-serier och lyssna på radio där språket pratas. Att prata, lyssna och skriva är det som gör att du kommer lära dig använda språket och bli bra på det. Faktum är att forskare är överens om att människor som använder ett främmande språk på ett eller annat sätt varje dag kommer lära sig det mycket snabbare, och om man gör det väldigt aktivt kan man bli flytande i språket inom ett års tid.

Förutom att du kan studera på universitet kan du lära dig ett nordiskt språk i någon av alla språkappar som finns för mobilen. De nordiska språken är inte bara populära bland oss som bor här utan också människor i andra delar av världen tycker om att förkovra sig i danska, norska eller svenska – som är de vanligaste att hitta på språkappar. Det finns många appar att välja mellan och du kan hitta en som har en inlärningsmetod som passar dig. Vissa är utformade som spel, i andra ser du på filmklipp och i en del har du tillgång till en egen lärare.

Sammanfattning

I dag pratar över 20 miljoner människor ett av de nordiska språken till vardags. Språken har en lång historia och började utformas mer och mer under vikingatiden. Det finns en hel del likheter kvar mellan de nordiska språken men också många olikheter och numera är det vanligt att man kan förstå sammanhang men kanske inte varje ord när man hör någon prata ett av språken. För oss som bor i Norden kan det alltså vara svårt att förstå varandra, men genom att lära sig flera ord och träna på att använda språken kan vi snabbt överbrygga de språkgränserna.